K-virke C24 imp NTR A 45x195 (Valbo Trä)
Egenskaper
| Svenskt Trä-ID | SE00436 | ||
Svenskt Trä produkt ID för generiska produkttyper, vilka ingår i Svenskt Träs Standardsortiment. |
|||
| Produktstandard | SS-EN 14081- Konstruktionsvirke | ||
En Nationell (SS) och/eller Europeisk (EN) Produktstandard innehåller specifikationer om en produkts egenskaper, attribut, utformning och testmetoder. En harmoniserad standard (hEN) är en kategori av Europastandard som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen. Produkter vilka introduceras inom EU och vilka har en harmoniserad produktstandard skall prestandadeklareras (väsentliga egenskaper) och CE märkas. |
|||
| Prestandadeklarerad och CE-märkt enligt Europeiska Byggproduktförordningen (CPR) | Ja | ||
För en byggprodukt, som omfattas av en harmoniserad standard (EU) och som säljs på EU inre marknad, är det obligatoriskt med en prestandadeklaration och CE-märkning. Byggprodukter som inte omfattas av en harmoniserad EU standard går att prestandadeklarera och CE-märka på frivillig väg. Tillverkaren kan då vända sig till ett tekniskt bedömningsorgan för att begära en europeisk teknisk bedömning (ETA). Läs vidare på Boverket - Byggprodukter |
|||
| Träslag - svenskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | Furu | ||
Svenskt namn för det botaniska/latinska namnet och beteckningen i SS-EN 13556 |
|||
| Träslag - botaniskt namn för träslag enligt SS-EN 13556 | PNSY - Pinus Sylvestris | ||
Det latinska namnet och en 4- ställig kod som används i Europa. |
|||
| Hållfasthetsklass enligt SS-EN 338 (C-klasser) | C24 | ||
C-klasser för barrträ som ger information om hållfasthets- och styvhetsegenskaper hos materialet Läs vidare på TräGuiden - Konstruktionsvirke/Beskrivning C-klasser |
|||
| Torrsorterat konstruktionsvirke enligt SS-EN 14081-1 | Ja | ||
Deklarerar om virket har torkats och dess sortering har slutförts. |
|||
| Sorteringsmetod enligt SS-EN 14081-1 | Maskinell | ||
Deklarerar om konstruktionsvirket är maskinellt eller visuellt sorterat. |
|||
| Profiltyp enligt Svenskt Trä specifikation | Dimensionshyvlat | ||
Virke kan bearbetas till olika profiler med olika utseende och användningsområden. Till exempel olika former av sågade, hyvlade, rillade sidor och kanter. Eller urfrästa spår och falsar för sammanfogning, med mera. |
|||
| Ytstruktur enligt Svenskt Trä specifikation | Fyra hyvlade sidor med fyra rundade hörn, radie 4 mm | ||
De olika sidorna och kanternas ytstrukturer för en profiltyp kan framställas för att möta olika tekniska och utseendemässiga krav.
Till exempel med olika tekniker och utrustning vid sågning, hyvling , rillning och slipning. |
|||
| Tjocklek enligt SS-EN 1309-1 | 45 mm | ||
Tjocklek mätt i en riktning vinkelrät mot ytan på minst tre ställen |
|||
| Bredd enligt SS-EN 1309-1 | 195 mm | ||
Bredd mätt i en riktning vinkelrät mot längdaxeln i minst tre positioner |
|||
| Täckande bredd, monterad, enligt Svenskt Trä specifikation | 195 mm | ||
Den synliga bredden, till exempel på en enskild spontad eller falsad bräda efter montering. |
|||
| Virkesåtgång per kvadratmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 4,12 lm/m² | ||
För åtgångsberäkning av antal löpmeter (lm) per kvadratmeter (m²) (exklusive spill). Baserad på produktens täckande bredd. |
|||
| Area på profil, med hänsyn till utformning, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,008775 m² | ||
Beräknad på virkesproduktens faktiska profil.
Til exempel så behöver arean på en spontad profil beräknas med hänsyn till spontutformningen. |
|||
| Hanteringsvikt per kubikmeter enligt Svenskt Trä specifikation | 800 kg/m³ | ||
Uppskattad viktuppgift för hanteringsplanering av produkten.
Gran ca 470 kg/m3. Furu ca 500 kg/m³.
Limträ ca 500 kg/m³. Impregnerat limträ ca 600 kg/m³ (torkade lameller efter impregnering).
Impregnerat trä ca 800 kg/m3 (ej torkat) |
|||
| Hanteringsvikt per meter enligt Svenskt Trä specifikation | 7,02 kg/m | ||
Baserad på Hanteringsvikt per kubikmeter (kg/m³) och Area på profil (m²). |
|||
| Brandklassificering av byggprodukter och byggelement enligt SS-EN 13501-1 | D-s2,d0 | ||
Brandteknisk klassificering av alla byggprodukter, inklusive produkter som är inbyggda i byggnadselement (produkterna beaktas i relation till deras slutanvändning) |
|||
| Reaktion på brand utan provning enligt EC-beslut 2003/593/EC | D-s2,d0 | ||
Anger klasserna för byggprodukter och/eller material som uppfyller alla krav för prestandakaraktäristiken "reaktion på brand" utan behov av ytterligare provning. |
|||
| Träskyddsklass enligt NTR standarden (samordnad med SS-EN 351 och SS-EN 599) | NTR A | ||
Nordiska Träskyddsrådet (NTR) utger en branschstandard för träskyddsklasser som ansluter till den europeiska standarden för att rangordna och bedöma träprodukters beständighet och deras behandling eller modifiering. Läs vidare på Länk till mer info |
|||
| NTR Rötskyddsgaranti - 20 år | Ja | ||
Svenska Träskyddsföreningens medlemmar lämnar 20 års garanti på NTR impregnerat virke. Garantin gäller för konsumenter och för virke med träskyddsklass NTR A och NTR AB. Läs vidare på Träskyddsföreningen - Rötskyddsgaranti |
|||
| Typ av träskyddsbehandling enligt SS-EN 15228 | Tryckimpregnering | ||
Anger typen av träskyddsbehandling och/eller träskyddsmedel. |
|||
| Kulör, efter impregnering | Grön | ||
Det är den impregneringsvätska som används som ger virket en viss kulör efter tryckimpregneringen. Till exempel om kopparsalter används så ger det en grön kulör. |
|||
| Behandlingen skyddar mot angrepp av olika träförstörande organismer enligt SS-EN 15228 | Ja | ||
Rötsvampar och träförstörande insekter är exempel på biologiska organismer som är målgrupper för olika träskyddsbehandlingar. |
|||
| Användningsklass för träprodukt enligt SS-EN 335 | UC 4 | ||
Definierar användningsområden i olika användningsklasser (Eng. Use Classes) baserade på skillnader i miljöexponering, till exempel exponering vid mark- eller vattenkontakt. |
|||
| Inträngningsklass för träbaserad produkt enligt SS-EN 351-1 | NP5 | ||
Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel. Sex klasser NP1 --NP6. NP1 innebär "Ingen inträngning av träskyddsmedel" och NP 6 innebär "Full inträngning i splintveden och min 6 mm i exponerad kärnved". |
|||
| Karakteristiskt värde för böjhållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f m,k | 24 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för draghållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f t,0,k | 14,5 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för draghållfasthet vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | f t,90,k | 0,4 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | f c,0,k | 21 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar.
|
|||
| Karakteristiskt värde för tryckhållfasthet vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | f c,90,k | 2,5 N/mm² | |
Hållfasthetsvärde för dimensioneringsberäkningar. |
|||
| Karakteristiskt värde för skjuvhållfasthet enligt SS-EN 338 | f v,k | 4 N/mm² | |
Styvhetsvärde för analys av bärförmåga. |
|||
| Karakteristiskt värde för elasticitetsmodul parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | E 0,05 | 7,4 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, motsvarar 0.05 perecentilen. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul parallellt med fibrerna enligt SS-EN 338 | E 0,mean | 11 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Medelvärde för elasticitetsmodul vinkelrätt mot fibrerna enligt SS-EN 338 | E 90,mean | 0,37 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Medelvärde för skjuvmodul enligt SS-EN 338 | G mean | 0,69 kN/mm² | |
Styvhetsvärde för deformationsberäkningar, medelvärde. |
|||
| Hårdhet parallellt med fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 4 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet. En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts. beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Hårdhet vinkelrätt mot fiberriktningen, enligt Brinells testmetod | 1,9 HB | ||
Ett mått för ett materials hårdhet En kula pressas mot materialet med en viss kraft. Avtrycket mäts och beräknas och redovisas enligt en Brinell mätskala.Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmeledningsförmåga parallellt med fiberiktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,26 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmeledningsförmåga vinkelrätt mot fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 0,12 W/m °C | ||
Värmeledningsförmågan eller värmekonduktiviteten är ett mått för hur värme transporteras genom ett material. Värmeledningsförmågan för virke är större parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fibrerna. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmekapacitet parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 1650 J/kg °C | ||
Är ett mått på den energi som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Värmevärde parallellt med fiberriktningen enligt SS-EN ISO 10456 | 16,9 MJ/kg | ||
Mått som anger hur mycket energi i termer av Joule (eller kilowattimmar) som utvecklas vid förbränning av ett visst material/bränsleslag. Värdet är angivet för virke med 12% fuktkvot. |
|||
| Krympning, axiell riktning, i stammens längdriktning, enligt Svenskt Trä specifikation | ßa | 0,4 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, radiell riktning tvärs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßr | 4 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, tangentiell riktning längs årsringarna, enligt Svenskt Trä specifikation | ßt | 7,7 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning, volymändring enligt Svenskt Trä specifikation | ßv | 12,1 % | |
Medelvärde för krympning av träslaget vid torkning, från fibermättnad (fuktkvot ca 30%) till absolut torrt trä (fuktkvot 0 %). Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| Krympning i procent, per procentenhetsändring av fuktkvoten, enligt Svenskt Trä specifikation | 0,26 % | ||
För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, för en bräda utsågad i tangentiell riktning. Vilket motsvarar 0,26 procent krympning per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Läs vidare på Träfakta - Träets fuktrörelser |
|||
| FSC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en FSC (Forrest Stewardship Council) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller FSC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt FSC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på FSC spårbarhetsstandarder |
|||
| PEFC - Spårbarhetscertifierad | Ja | ||
För en PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) certifiering och märkning av produkt krävs att produkten innehåller PEFC-certifierad råvara och att tillverkarens verksamhet måste vara certifierad enligt PEFC:s standard och regler för spårbarhet (chain of custody). Läs vidare på PEFC spårbarhetsstandarder |
|||
| Företagsspecifik EPD - registreringsnummer | S-P-08618 | ||
För verifiering av EPD hos respektive program och programoperatör |
|||
| Global uppvärmningspotential - total (GWP-total) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -897 kg CO2 e | ||
Står för den totala globala uppvärmningspotentialen, det vill säga summan av GWP-indikatorkvantiteterna. |
|||
| Global uppvärmningspotential - fossila bränslen (GWP-fossil) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 56,8 kg CO2 e | ||
Omfattar utsläpp av växthusgaser (GHG) till alla medier som härrör från oxidation och/eller reduktion av fossila bränslen genom deras omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, deponering). |
|||
| Global uppvärmningspotential - markanvändning och förändrad markanvändning (GWP-luluc) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,09 kg CO2 e | ||
Faktor som beskriver den potentiella strålkraftspåverkan av kolupptag och utsläpp (CO², CO och CH4) som härrör från förändringar i kolförråd orsakade av förändrad markanvändning och markanvändning under en given tidsperiod. |
|||
| Global uppvärmningspotential - biogen (GWP-biogenic) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | -955 kg CO2 e | ||
Omfattar koldioxidutsläpp till luft (CO², CO och CH4) som härrör från oxidation och/eller reduktion av ovanjordisk biomassa genom dess omvandling eller nedbrytning (till exempel förbränning, rötning, kompostering, deponering) och CO²-upptag från atmosfären genom fotosyntes under biomassa tillväxt – dvs motsvarande kolhalten i produkter, biobränslen eller växtrester ovan jord som strö och död ved. |
|||
| Global uppvärmingspotential GWP-GHG ( A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 56,8 kg CO2 e | ||
GWP-GHG omfattar alla växthusgaser (GHG) men exkluderar utsläpp från och upptag av biogent kol (GWP -biogenic). |
|||
| Utarmningspotential för det stratosfäriska ozonskiktet (ODP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0000129 kg CFC 11 e | ||
Den relativa mängden nedbrytning som orsakas i det stratosfäriska ozonskiktet. |
|||
| Försurningspotential, ackumulerad överskridning (AP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,645 mol H+ e | ||
Ett mått på den försurning som orsakas av mark och vatten genom utsläpp till luften av försurande ämnen. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når sötvattenslutförvaring (EP-freshwater) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0275993 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i sötvatten. |
|||
| Eutrofieringspotential, del av näringsämnen som når saltvattenslutförvaring (EP-marine) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,132 mol N e | ||
Mått på den övergödning som orsakas av utsläpp som når och lagras i marint vatten (saltvatten). |
|||
| Eutrofieringspotetial, ackumulerat överskridande (EP-terrestrial) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,64 mol N e | ||
Mått på den övergödning som de markbundna utsläppen orsakar. |
|||
| Eutrofieringspotential (EP) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,216 kg P04³¯ e | ||
Mått på den övergödningspotential som orsakas av utsläpp. |
|||
| Bildningspotential av troposfäriskt ozon (POCP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,528 kg NMVOC e | ||
Troposfäriskt ozon (marknära ozon) bidrar till klimatpåverkan och uppvärmningen. Bildas genom en reaktionen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider, till exempel från utsläpp, och i närvaro av värme och solljus. |
|||
| Bildningspotential av troposfäriska fotokemiska oxidanter (ozon) (POCP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,0527 kg C2H4 e | ||
Troposfäriskt ozon (marknära ozon) bidrar till klimatpåverkan och uppvärmningen. Bildas genom en reaktionen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider, till exempel från utsläpp, och i närvaro av värme och solljus. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för icke-fossila resurser - mineraler och metaller (ADP-minerals & metals) (ADPM)(A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,00153 kg Sb e | ||
Definierar den minskande tillgängligheten av icke-förnybara resurser som ett resultat av deras utvinning och underliggande brist, relaterat till knappa grundämnen och malmer. |
|||
| Abiotisk utarmningspotential för fossila resurser (ADP-fossil) (ADPE) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN15804 | 1120 MJ | ||
Definierar den minskande tillgången på icke-förnybara resurser till följd av deras utvinning och underliggande brist, i samband med användningen av fossila bränslen som bränsle eller råvara. |
|||
| Vattenanvändning, deprivationspotential, deprivation-vägd vattenförbrukning (WDP) (A1-A3, per m³ produkt) enligt SS-EN 15804 | 25,8 m³ | ||
Indikator för påverkanskategorin vattenanvändning och förbrukning. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PERE) (RPEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1010 MJ | ||
Exempel på förnybara primära energiresurser är vatten-, sol- och vindkraft. |
|||
| Förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PREM) (RPEM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 10100 MJ | ||
Material med energiinnehåll som används som råvara (ej återvunnet material), till exempel trä. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som energikälla (PENRE) (NRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1230 MJ | ||
Primära energiresurser som torv, olja, gas, kol, och uran, vilka kan används som energikälla. |
|||
| Användning av förnybara primära energiresurser-total (PERT) (TPE) (A1-3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 11100 MJ | ||
Summan av förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Icke-förnybara primära energiresurser som används som råmaterial (PENRM) (NRPM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 30,6 MJ | ||
Icke-förnybara primära energiresurser som används som råvara vid tillverkning. Till exempel olja vid tillverkning av plastbaserade produkter. |
|||
| Användning av icke-förnybara primära energiresurser-total (PENRT) (TRPE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1260 MJ | ||
Summan av icke-förnybara primära energiresurser som används som energibärarare (bränsle) och icke-förnybara primära energiresurser som används som material. |
|||
| Sekundära material (SM) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,233 kg | ||
Användning av material som återvinns (sekundära) från till exempel tidigare producerade produkter eller användning och som kan ersätta primära råmaterial. |
|||
| Förnybara sekundära bränslen (RSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Till exempel pellets som tillverkats av biomassarester och flisat träavfall. |
|||
| Icke-förnybara sekundära bränslen (NRSF) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Icke-förnybara resurser med energiinnehåll som används som energikälla (bränsle) , till exempel bearbetade lösningsmedel, strimlade däck (sekundära resurser). |
|||
| Nettoanvändning av sötvatten (FW) (W) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,35 m³ | ||
Sötvatten som används i produktionssystemet och som inte återförs till samma avloppsbassäng som det härrörde från. Mäts med hjälp av principerna för vattenavtrycksanalys enligt ISO 14046. |
|||
| Ofarligt avfall (NHW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 137 kg | ||
Icke-farligt avfall är giftfritt och liknar hushållsavfall. Den består av inert avfall och vanligt hushållsavfall. |
|||
| Farligt avfall (HW) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,31 kg | ||
Farligt avfall som deponeras för slutförvaring. |
|||
| Radioaktivt avfall (RW) (A1-A3, per m3 produkt) SS-EN 15804 | 0,00215 kg | ||
Summan, i vikt, av hög-, medel- och lågaktivt radioaktivt avfall, konditionerat till slutförvaring. |
|||
| Komponenter för återanvändning (CR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN15804 | 0 kg | ||
Komponenter som återanvänds vid slutet av sin livscykel. |
|||
| Material för materialåtervinning (MR) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0,467 kg | ||
Material för för återvinning och användning i nästa produktsystem. |
|||
| Material för energiåtervinning (MER) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 13,2 kg | ||
Material för återvinning och användning som energikälla (bränsle) i nästa produktsystem. |
|||
| Exporterad elektrisk energi (EEE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden elektrisk energi tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Exporterad värmeenergi (ETE) (A1-A3, per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 0 MJ | ||
Mängden värmeenergi (termisk energi) tillgänglig på marknaden efter förbränning. |
|||
| Biogent kolinnehåll i produkten (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 259 kg | ||
Biogent lagrat kol i produkten. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Biogent kolinnehåll i förpackningar (per m3 produkt) enligt SS-EN 15804 | 1,49 kg | ||
Biogent lagrat kol i förpackningsmaterialet. Vilket vid en förbränning genererar koldioxid. 1 kg biogent kol (C) motsvarar 44/12 kg koldioxid (CO²). |
|||
| Innehåll av farliga ämnen enligt REACH Kandidatförteckning | 0,1 % | ||
Ämnena på kandidatförteckningen har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön, så kallade särskilt farliga ämnen (SVHC). Kandidatförteckningen är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach. |
|||
| Etim klass | EC012347 - Trä (rektangulärt) | ||
| Träslag - Etim | Furu | ||
| Styrmetod/Förädlingsmetod | Ingen | ||
| Hyvlad | Ja | ||
| Tjocklek | 45 | ||
| Bredd | 195 | ||
| Ytbearbetning | Hyvlad (4-sidor) | ||
| Antal bearbetade sidor | 4 | ||
| Industriell ytbehandling | Övrigt | ||
| Euroklass brand (EN 13501-01) | D | ||
| Hållfasthet | C24 | ||
| NTR träskyddsklass (EN 351-1 / EN 335-1) | NTR/A | ||
| CE-märkt | Ja |
| VilmaBas-id | VB2926 | ||
| Varugrupp BK04 | 02302 - Impregnerat träskyddsklass NTR | ||
| Namn enligt Trägruppen | Konstruktionsvirke C24 - Impregnerat NTR A | ||
| Tjocklek | 45 mm | ||
| Total bredd | 195 mm | ||
| Täckande bredd | 195 mm | ||
| Träslag - VilmaBas | Furu | ||
| Hållfasthetsklass | C24-T0 | ||
| Hyvelprofil | Dimensionshyvlat | ||
| Ytskikt | Fyra hyvlade sidor med fyra rundade hörn, radie 4 mm | ||
| Efterbehandling | Tryckimpregnerad träskyddsklass NTR A | ||
| Färg | Grön | ||
| Prestandadeklaration | Ja | ||
| CE märkning på förpackning | Ja | ||
| CE-märkning på produkten | Ja | ||
| Area på profil | 0,008775 m² | ||
| Vikt per meter | 7,28 kg | ||
| Vikt per m³ | 830 kg |
Välj artikel
Kompletterande information
När du skall bygga konstruktioner utomhus är det tryggt att välja tryckimpregnerat virke. Impregnerade reglar används för att bygga konstruktionerna och impregnerad trall används till de plana ytorna såsom golv osv.
Beroende på var och hur det skall användas finns olika typer av impregnering.
Läs mer hos oss på Valbo Trä om tryckimpregnerat virke
Läs mer hos oss på Valbo Trä om tryckimpregnerat virke
